Tillkomsten av Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi
publicerad: 2022-05-02
Svenska nationalkommittéer för olika ämnesområdena har sedan länge organiserats av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) för att ansvara för Sveriges anslutning till olika internationella vetenskapliga unioner, av vilka flera uppstod redan i början av 1900-tal. Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi tillkom för att ansvara för vår anslutning till en internationell organisation med namnet the Division of Logic, Methodology and Philosophy of Science (DLMPS), som hade bildats 1955 såsom en del eller sektion av the International Union of History and Philosophy of Science (IUHPS); unionens andra sektion var the Division of History of Science (DHS).
Sverige blev medlem av DLMPS först 1964. Pådrivande genom brev till Vetenskapsakademien var framförallt Georg Henrik von Wright, som då var ordförande för IUHPS, och Anders Wedberg, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Von Wright framhöll att ett svenskt medlemskap var ”utomordentligt väl motiverat av den höga nivå på vilken logisk forskning står i Sverige” och Wedberg påpekade att Sverige borde delta i de kongresser som DLMPS ordnade.
Inom KVA tänkte man sig att denna anslutning skulle ske genom bildandet av en nationalkommitté för hela ämnesområdet för IUHPS, men såsom Wedberg anförde var Sverige redan medlem av dess andra sektion, DHS, genom Lärdomshistoriska samfundet, som i så fall måste förutsättas lämna detta medlemskap. Han förordade därför att KVA organiserade en nationalkommitté just för sektionen DLMPS. Lösningen blev att KVA genom beslut i plenum den 22 januari 1964 bildade vad man kallade ”en sektion för vetenskapens logik, metodologi och filosofi av en svensk nationalkommitté ansluten till Internationella unionen för vetenskapens historia och filosofi”. Den säregna benämningen av sektionen kom uppenbarligen av att man inom KVA missförstått omfånget för prepositionskonstruktionen ”of science” i frasen ”logic methodology and philosophy of science” och gjort om den till en svensk genitivkonstruktion ”vetenskapens” som fått styra hela frasen ”logik, metodologi och filosofi”.
Till denna s.k. sektion (av en tänkt nationalkommitté) kallades Anders Wedberg, Stockholm, ordförande, professorerna Torsten Gustafson, Lund, Håkan Törnebohm, Göteborg, och Herman Wold, Uppsala, tf professor Stig Kanger, Åbo, samt docenterna Erik Götlind och Sören Halldén, Uppsala. Det är inte mycket känt om denna sektions verksamhet. Ända in på 70-talet var de svenska nationalkommittéerna noga förtecknade i Statskalendern, men denna sektion nämns inte där. En bit in på 70-talet började KVA föra egna förteckningar över sina nationalkommittéer och internationella engagemang, men inte heller av dem framgår det förrän i 1974 års matrikel att Sverige är ansluten till IUHPS och då endast vad gäller dess sektion DHS, vars svenska motsvarighet kallas ”sektionen för lärdomshistoria”. Först i matrikeln för 1975 anges IUHPS bägge sektioner, och den svenska motsvarigheten till DLMPS kallas då ”sektionen för logik, metodologi och filosofi”; den felaktigt placerade genitivkonstruktionen ”vetenskapens” i sektionens tidigare benämning har alltså nu strukits. Om denna sektion är endast antecknat ”Repr Vakant”.
Denna sektion verkar således inte ha lämnat några andra spår efter sig än dem för vilka den skapades: Sverige blev medlem av DLMPS år 1964, och medel äskades därefter årligen för betalning av medlemsavgiften. De första internationella kongresserna i logik, metodologi och vetenskapsfilosofi avhölls 1960 och 1964 i Stanford respektive Jerusalem. Det är inte bekant att någon från Sverige närvarade vid dem. Anders Wedberg var inbjuden som talare vid kongressen i Jerusalem men tackade nej. Den tredje kongressen hölls i Amsterdam 1967 och Sverige var då representerad av Stig Kanger, Per Martin-Löf och Dag Prawitz. Sedan dess har Sverige alltid varit väl representerad vid dessa internationella kongresser som hållits vart fjärde år.
Vid slutet av 1975 försöker KVA avhjälpa vakansen i sektionen för logik, metodologi och filosofi. Sektionen för lärdomshistoria hade då ombildats av KVA till en nationalkommitté, och KVA:s förvaltningsutskott uppdrar nu åt Stig Kanger, Sören Halldén och Sören Stenlund att som interimskommitté utarbeta förslag rörande tillsättning av en nationalkommitté för Sveriges anslutning till DLMPS. KVA fastställer därefter i februari 1975 stadgar för en nationalkommitté för logik, metodologi och filosofi samt utser i överensstämmelse med förslag som inkommit från interimskommittén 12 ledamöter: Martin Edman, Bengt Hansson, Göran Hermerén, Stig Kanger, Per Lindström, Per Martin-Löf, Dag Prawitz, Krister Segerberg, Sören Stenlund, Håkan Törnebohm, Anders Wedberg och Claes Åberg. Kanger utses därefter internt inom kommittén till dess ordförande. (Vad som tidigare kallats sektion blir alltså nu benämnd nationalkommitté, men benämningen förblir annars densamma som i 1975 års matrikel; på så sätt kom alltså ”filosofi” att stå utan närmare bestämning vid namngivningen av den svenska nationalkommittén – denna oavsiktligt uppstådda diskrepans mellan namnet på den svenska nationalkommittén och den internationella organisation som den var anknuten till noterades av Kanger, som dock menade att det kunde ha sitt värde att ha en svensk nationalkommitté med denna bredare ämnesdefinition, och diskrepansen blev därför inte åtgärdad).
Redan vid denna rekonstruktion av Sveriges anknytning till DLMPS diskuterades på initiativ av Kanger möjligheten att inbjuda organisationen att hålla en kongress i Sverige. Denna möjlighet förverkligades 1987 då nationalkommittén genom Kanger inbjöd DLMPS att hålla sin nionde internationella kongress i Uppsala 1991. Stig Kanger avled emellertid 1988 och efterträddes som ordförande av Dag Prawitz. Ansvaret för att genomföra kongressen i Uppsala kom sedan att vila på en programkommitté med Prawitz som ordförande och Dag Westerståhl som sekreterare.